Ostmysteriet.

Ibland är jag jävligt tankspridd och förvirrad.

Det tycks bli värre o värre ju äldre jag blir.

Mitt närminne är riktigt kasst, minns knappt vad jag gjorde förra veckan och jag lägger saker på ställen där jag aldrig kan hitta dom igen.

För typ 2 månader sedan var jag och storhandlade. Jag köpte en stor ostbit eftersom jag hade tänkt att göra en paj senare på kvällen.

När jag gjort klart pajen så avslutade jag med att riva ost och strö på.

Sedan försvann osten spårlöst.

Jag funderade i dagar på vart den tagit vägen och sörjde förlusten eftersom osten varit helt ny (och ost är inte billigt). Försökte förgäves hitta förklaringar till försvinnandet, kanske hade jag råkat slänga den nya osten istället för den gamla äckliga ostkanten? Kanske hade katterna ätit den? Kanske hade jag egentligen inte köpt en ny ost utan använt den gamla kanten i kylen när jag gjorde pajen?

Jag började så smått tro att jag blivit senil.

Imorse, när jag skulle plocka upp en gummisnodd ur min nedersta låda (där jag förövrigt förvarar rivjärnet) så såg jag en plastpåse med något oidentifierbart i.

Det var något hårt, gult, rött, grönt och ludet (?!)

Efter ungefär 20 sekunder så förstod jag vad det var.

Det var min saknade ost.

Så nu är mysteriet löst och jag kan bara inse att min hjärna inte alltid fungerar som den ska.

Jag stod ju där och undrade för två månader sedan varför jag hade ställt rivjärnet i kylskåpet...